I alla fall på det sätt jag gjort nu - I textform. Nu flyttar jag till Fotoprojektet.se, och snart kommer den sajten få ta över domännamnet bjurdell.se dessutom.

Nu ser jag fram emot att bildblogga på en ny och intressant webbplats! Samtidigt ser jag fram emot när min, Johns och Miltons webbyrå Trees on Tanks drar igång på riktigt. Och så ser jag fram emot studenten. Nu handlar det om tre månader!

Kommentarsfunktionen på fotoprojektet.se ska jag bara koda ihop... Så hoppas jag verkligen vi ses där.

Tack och hej!

Min inriktning på skolan startade ett nytt projekt idag. Skövde Handbollsflickor har arrangerar för andra året i rad HF-cupen Skara Sommarland, och nu ska vi göra om cupens hemsida och även göra ett dynamiskt anmälningssystem.

Låter det bekant? Förra året vid den här tiden höll vi på med ett liknande system till Skövde Innebandy.

Den här gången, dock, är jag projektledare. Jag basar över 8 personer med gott om egna viljor, bestämmer vad som ska göras och när, strukturerar, planerar och motiverar, och failar allt är mig man ska skylla på. Om en månad ska det vara klart.

Nu lät det väldigt allvarligt. Jag kanske ska nämna att jag har världens bästa lärare Morgan som konstant stöd och teknisk expert, och de där 8 personerna är samma härliga kompetenta gäng som jag brukar umgås med. Dessutom är jag deras storasyster och de vet att jag vet bäst... :3

Och, kanske viktigast av allt; Jag trivs som fisken i vattnet. Kanske är det bara att jag är inne i ett väldigt intensivt utvecklingsstadium av mitt projektarbete, Tidaholms Missionskyrkors webbplats, och helt enkelt är trött på allt kodande.

Eller så är det det här jag gör bäst.

Förra helgen var animehelg. Det vill säga, sju nördar, Great Teacher Onizuka, Grave of the Fireflies, och ett väl tilltaget förråd onyttigheter.

Och två supersöta katter!

De bästa bilderna är ibland de utan detaljrikedom. De som inte berättar allt utan lämnar åt betraktaren. De med tuggmotstånd.

Jennifer och Andreas har för övrigt haft några månader ihop - De har det taskigt mysigt, så där så man saknar sin egen pojke... Men det är okej. Jag får ju trevliga bilder i alla fall!

Idag har jag vänstrat mot min älskling. Skäms en aning men är uppfylld av det pirriga att känna på någon ny. Och jag är otäckt sugen på att lägga Nikon på hyllan till fördel för denna stiliga mörka främling, Canon EOS 5D.

Jag fotade många snygga, fräscha, luftiga bilder idag, där 5D;an gör sig som allra bäst. Det lustiga är att jag efter att ha sållat faktiskt bedömer dem som lite tråkiga - Utan det där lilla extra. Istället är det mina "vanliga" bilder som jag tar med. Med tanke på det, var det lite onödigt att fota med 5D;an? Kunde jag tagit samma bilder med min kamera?

Rent tekniskt, ja. Men vad som hände var att det kändes spännande och nytt och kul. Därför fotade jag och därför blev det några bra bilder. Just nu satsar jag därför på att nå samma sinnesstämning, fast utan att köpa ny kamera. Det känns lite mer ekonomiskt.

Fast det är en trevlig kamera.

Jag har försökt mig på konsten att fota abstrakt, med viss handledning. Jag gillar det inget vidare. Det var för en uppgift i fotokursen, och det är bara synd att det är just de här bilderna som ska hängas upp i skolan.

Vi gjorde ett godismonster också. Godiset är fortfarande inte uppätet. Visst är det konstigt att det godis som ser roligast ut är äckligast?

Jag känner... jag känner mig lugn.
Jag känner frid.

Jag känner djup förundran, över den här vintern. Över den här tystnaden som vilar över min stad.
Min stad för att jag har bott här, i över elva år.

Det här är den sista vintern i min stad. Och jag känner förundran över gåvan som min stad har gett mig, den här sista vintern. För den här sista vintern, är en drömvinter. En barndrömmavinter.
Det är en lång vinter, en djup vinter. En vinter som vilar och väntar.

Jag är i den där åldern. Den där åldern när tankarna redan flugit iväg, och bara väntar på att kroppen ska följa efter också. Jag väntar och längtar. Vrider och vänder på varje tänkbart scenario. På allt som kan komma att hända.
Och längtar lite till.

Det här är min sista vinter här. Känns högtidligt. Slutgiltigt. Mättat. Men den här vintern tar jag gärna. Ge mig den. Jag slukar den. Tittar på den och tar in den. Så här mycket snö har vi inte haft på tio år, elva år, jag vet inte, jag minns inte.
Men det är mycket snö.

Skulle jag vara något mer drömmande än vad jag redan är... så skulle jag säga att snön, som tynger ner träden, försöker tynga ner mig. Hålla mig kvar. Göra mig liten igen, så där barnaliten. Det är en snö som får mig att åka pulka och bygga snödrakar.

Men jag är inte liten. Jag är större än jag nånsin varit. Nästa vinter är jag inte här.

Var är jag nästa vinter?

Jag vet inte om jag vill veta. Jag vill drömma.
Drömma när den här vintern tynger mig.
Flyga när sommaren befriar mig.

Flyga hem.

Den här bilden tog vi precis innan tjejerna i IBK Lidköping F96/97 spelade finalen i Coop Forum Cup. De kom bara tvåa till slut, efter straffar, men kämpade gjorde de. Jag vet inte hur partisk man får vara som lagfotograf, men nog hejade vi så gott vi kunde bortifrån fotohörnan.

Själv fick jag en guldmedalj! Som tack för medverkan, visserligen, men ändå första plats. Lite surrealistiskt för en nörd som jag.

Nu är det dagen efter Coop Forum Cup avslutades och på ett sätt känns det bra att vi genomfört det och gjort det bra. Å andra sidan saknar jag att inte åka dit idag, för så intensivt roligt har jag inte haft på länge! Att jobba med John var ett rent nöje, och det var inte sista gången. Det ska vi se till.

Jag sitter för tredje dagen i rad i foajén för Skövde Nya Arena - Som fotograf för Coop Forum Cup!

Det var för nästan ett år sedan som Skövde Innebandy tog kontakt med min skola och ville ha ett webbaserat anmälningssystem som jag bloggat om förut. De ville även ha fotografer, och därför sitter vi här nu, jag och John Winroth Berggren.

Vi har under dessa dagar ställt upp, tvingat fram leenden och fotograferat 30 livliga innebandylag. Samt printat ut och sålt hundratals bilder. Skitkul har vi haft!

Blixtarna lånade vi från skolan, och vi har naturligtvis passat på att leka med dem när vi inte varit upptagna med annat. Det har blivit effektfullt ljus, macro genom att vända objektivet åt fel håll och coola porträttbilder på bland andra Adam, Gustav och Jutta. Ritplattan var mycket populär! Och de har min uttryckliga tillåtelse att spara ner bilden och använda på bdb :)

Förhoppningsvis (och troligtvis!) repris nästa år. För kul har vi haft! Om jag inte nämnt det.

Gott nytt år!

Jag inleder det nya året med det fotoprojekt jag berättat om förut. Det är inte så allvarligt, utan bara ett litet steg, förhoppningsvis i rätt riktning - Mot bättre bildvisning på nätet.

Picture Poetry är en bildblogg. Tanken är att en bild ska publiceras varje dag, inte mer och inte mindre, och ingen text förutom bildens titel. Bilderna ska kunna stå starka ensamma, och inspirera till egna projekt och bilder.

Sidans utseende varierar beroende på vilken bild som visas. På så sätt ska varje bild komma bättre till sin rätt.

Tanken är dessutom att vi inte ska stanna vid mina bilder. De som vill medverka med egna bilder, som passar sidans syfte, är väldigt välkomna! Så småningom hoppas jag det här kan bli en inspirationsplats för de som gillar bild, och en plattform och reklamplats för fotografer (och andra bildkonstnärer).

Titta gärna in till picturepoetry.bjurdell.se! Adressen är för närvarande en ful subdomän, men det ordnar vi snart. Och feedback är som alltid högst välkommet!

P.S: Jag är hemma i morgon! D.S.