Det är stor skillnad på bloggar och bloggar. Det beror naturligtvis att det är skillnad på de som skriver - Vissa gillar att spotta ur sig flera inlägg per dag. Andra, som de i nedanstående lista, skriver med eftertanke och låter processen ta tid.

• Trent Walton
• Jack Cheng
• 72ave

Gemensamt för dessa tre är att de frångått den traditionella bloggen, och istället skapat helt nya medier. Man låter varje blogginlägg, eller artikel, definiera hur hela sidan ska se ut. Det är mer som magasin än som bloggar - Designen anpassas efter innehållet, och inte tvärtom.

Hur läckert som helst, tycker jag.

Titta gärna på sidorna, hitta deras äldre inlägg och se hur designen förändras. Vad tycker ni om det här? Tror ni det kommer mer i det här stuket, framöver?

Det pågår ett viktigt klimatmöte i Köpenhamn 7-18 december. 15 000 representanter från 92 länder ska komma överens om hur man ska hålla växthusgaser på en rimlig nivå och hindra global uppvärmning. Ett avtal som tar över efter det gamla Kyotoprotokollet ska antas.

Och klimatmötet i Köpenhamn har naturligtvis en egen webbplats. En riktigt bra sådan dessutom. Den är ren, snygg och fokuserad på det viktiga - Lättillgänglig information.

Det är ju det här som är det revolutionerande med Internet. Det är inte att visa upp, det är att dela. Eller från webbutvecklarens synvinkel, det fantastiska är inte att skapa något fint, utan att skapa möjlighet att dela. Information, åsikter.

Mitt favoritställe på klimatmötets webbplats är Climate Greetings. Det är meddelanden från människor från Malaysia, USA, Vietnam, Belgien, Japan, Danmark, Nepal. Överskriften är statisk och lyder "Dear Leaders of the World".

Jag vill inte fastna i en källare med mina glasögon och min syntax. Det är sådant här som jag vill göra.

P.S: Klimatmötets kalender är uppbyggd på precis samma sätt som den kalender jag berättade om igår, och som finns här på bloggen. Till och med variabelnamnen är likadana (year och month). Det tyckte jag var kul. D.S.

Jag nämnde stallet.se i mitt förra inlägg. Och apropå det så finns sajten med på Internetworlds lista över Sveriges 100 bästa sajter - För andra året i rad! På plats 38, över både hitta.se, tradera och bilddagboken.

Förra året hamnade stallet.se på plats 32.

Stallet är en bra sida eftersom den engagerar så många unga tjejer. Och jag är tacksam mot stället. Däremot ska man inte glömma att det finns lika många fotografer som hatar sidan, som det finns tjejer som älskar den... Att värna upphovsrättslagen har aldrig varit sajtens starka sida.

Samtidigt har jag större förståelse nu än för några år sedan. Jag förstår att konceptet stallet.se inte skulle fungera ifall man måste kontrollera varje uppladdad bild i detalj.

Men det betyder ändå inte att det är acceptabelt. Det måste finnas en gyllene medelväg här och jag har fått känslan att ägarna till stallet.se inte ens har försökt att hitta den.

Idag har jag börjat sätta mig in i Facebook Connect, vilket är en samling APIer som Facebook själva tillhandahåller. Kort förklarat, så är det kraftfulla verktyg för att implementera och koppla ihop egna sajter med Facebook.

Ett exempel finns nu att se här i bloggen. Under varje inlägg finns en knapp med texten "Dela inlägget på Facebook". Trycker du på den kommer det upp en liten ruta, och du får välja ifall du vill publicera på din Facebook-logg.

För dig som är utvecklare kan jag säga att det inte var svårt alls. Det finns en funktion som heter callPublish, med bland annat argumentet attachments. Till attachments kan man välja att skicka med en rubrik (name), en kortare beskrivning (description) och media till exempel i form av en bild (man skickar då URL till bilden).

Ett råd är att tänka på att man enbart tillåter plain text till name och description, vilket jag hade problem med ett tag. Inte ens radbryt är tillåtna.

Jag använder nu PHP-funktionerna htmlspecialchars() och strip_tags(), för att få bort html-kod och ersätta otillåtna tecken. Dessutom ersätter jag alla radbryt (\n och \r) med blanksteg, via funktionen str_replace().

Facebook Connect innebär mycket mer än den här enkla funktionen för att dela innehåll. Man kan bygga upp hela communities och använda profilinformation från Facebook, om jag fattat det rätt. Och vem ser inte stora fördelar med att ha bara ett användarkonto att hålla ordning på lösenordet till? Om utvecklarna hakar på kan Facebook bli standard för identifikation på Internet.

"Du har nu ett förhållande med Hugo Persson."

Jag kan inte hjälpa det utan blir lite irriterad över att Facebook meddelar mig det här. Jag menar, inte vill jag bli meddelad det fyra månader efter att det faktiskt hände, av en sida på Internet...
Men Facebook verkar vara drygt överlag, med extremt långa laddtider, så det verkar ju på ett sätt rimligt.

Ja, jag gav efter för de hårda påtryckningarna och skaffade en egen fejja. Någon nörd ska ju som sagt vara sist. Hur detta kommer sig? Jo, jag har undvikit Facebook av den enkla anledningen att jag känner mig själv hyfsat när det gäller sådant här, och jag är en sådan som fastnar. Och det har jag inte tid med. Men så var jag ju på TMF-gudstjänsten, fikade med Lina och Stina och vi kom in på ämnet Facebook, och jag kände mja, kanske det är dags att bli med nu.

Och Lina, som jag ibland tror känner mig bättre än jag gör själv, tyckte idén var godkänd under följande villkor:

• Jag ska inte bli överengagerad
• Jag ska inte tröttna efter en vecka och bli helt inaktiv
• Jag ska inte spela Farmville

Dessa punkter har naturligtvis klara kopplingar mellan varandra. Planen är att logga in några minuter varje dag, och därmed hålla koll utan att bli helt uppslukad. Vi får se hur det går!

P.S: Ja. Något av det första jag gjorde var att bli ett fan av Robert Capa. Jag är så illa däran. D.S.

Jag har gjort det igen. Och "det" innebär att jag köpt t-shirt för kameranördar!

Threadless var omnämnda i en av webbdesignsbloggarna jag läser; närmare bestämt Smashing Magazine, i deras inlägg 15 Common Mistakes in E-Commerce Design. Threadless visade sig vara med som ett gott exempel, på hur man ska utforma en webbshop.

Och jag håller med, hela köpupplevelsen var underbar!

Det kan ju delvis bero på att jag verkligen gillar att köpa just t-shirts över nätet. Passform är inte så där livsviktigt, de brukar sitta bra om det blir någorlunda rätt storlek, medan jag aldrig skulle våga köpa något formsytt på nätet, speciellt inte från USA. Och naturligtvis finns det massor av snygga, roliga tryck att välja bland (inte bara kameror), av talangfulla grafiker.

En annan amerikansk t-shirtsida jag snubblat över idag, på samma sätt som jag hittade Threadless, är Teefury. Deras affärsidé är enkel. Ett t-shirt-motiv per dag; och sen är det aldrig tillgängligt på deras sida igen.

Himla korkad idé kan man tycka till en början, jag kanske skulle vilja köpa massor av deras gamla t-shirtar; nu förlorar de dem intäkterna.

Men, jag tror det kan bli en hype kring sådana här sidor, att människor tittar in varje dag och gör det till en vana. Dessutom har man byggt upp ett litet socialt nätverk kring TeeFury, med forum och kommentarsmöjligheter. Det finns ju många som gillar konceptet med en begränsad upplaga; man vet att man är unik och alternativ.

Dessutom är styckpriset på t-shirtarna $9 alltså 63 kr, vilket kan sägas vara ett bra pris... Att köpa en tee och skeppa den till Sverige kostar 99 kr. Sen inget sagt om kvaliteten på plagget eller det miljövänliga i detta, men nog tror jag att det verkar vara en hållbar affärsidé!

Eftersom Hugo är här och jag är hans plåster har jag suttit rekordlite framför datorn; vilket leder till att när jag väl gör det finns det en hel del olästa blogginlägg... Det är lite lustigt ändå, hur mycket folk hinner skriva på fyra-fem dagar.

Det blir mer uppdateringar från min sida på söndag. Nu ska jag hämta ett efterlängtat paket!

Ted Valentin är en Internetentreprenör som nu ikväll släppt en ny sajt; Blogipedia. Den är enkel, intuitiv och användbar och jag föreslår att du kollar in där.

Enkla idéer är de bästa. Blogipedia presenterar helt enkelt åsikter från bloggare om vissa specifika ämnen eller personer, på ett sätt så att man får överblick. Om man skriver "Lovisa Lagerquist är en ung, begåvad fotograf", så kan alla som söker på Lovisa Lagerquist se vad jag tycker om henne på Blogipedia, efter ett par dar. Det är väldigt webb 2.0 då allt är användargenererat; vi skriver innehållet och vi taggar även innehållet.

Får sajten genomslag så kommer det märkas i hur folk skriver sina inlägg. I och med att man får en länk när det man skrivit kommer med, så blir det ju reklam även för bloggen som har skrivit det. Resultatet kan bli fler utåtriktade bloggar som skriver mer om andra, och dessutom skriver mer kontroversiella saker om andra. Det måste sticka ut.

Själv undrar jag om sajten hämtar sina fraser från alla RSS-feeds eller bara från de största bloggtjänsterna som Blogg.se och Blogspot.com. Om fallet är det sistnämnda får jag nämligen inte vara med, ju...

Btw; Blogipedia är inte ett speciellt vackert ord. Men så länge tjänsten är bra kan jag leva med det...

Anders funderar på vilken HTML-tagg han skulle vilja vara. Extremt kul!

För er med Twitter, och resten också, förstås: Cheth Studios har listat några otroliga sätt att visa tweets.

Något jag blev smått orolig över var dock att vissa av de här sidorna, som inte hör ihop med Twitter på något sätt, begärde att man skulle logga in med sina Twitter-uppgifter. Där gick min gräns. Kontokapning är inte så kul och att ge ut inloggningsuppgifter till höger och vänster är faktiskt att be om det...

Men vissa sidor krävde bara en enkel sökning, som Visible tweets och Tori's Eye. Titta på dem! Riktigt grafgodis är det.

En som jag hajade till riktigt på var Twistori, eftersom den har samma syfte som mitt webbprojekt om saker man gillar skulle haft. Vad bra. Nästa gång jag känner mig nere ska jag gå in och läsa om vad människor älskar, så kanske jag fattar hur bra jag har det.