Förra helgen var animehelg. Det vill säga, sju nördar, Great Teacher Onizuka, Grave of the Fireflies, och ett väl tilltaget förråd onyttigheter.

Och två supersöta katter!

De bästa bilderna är ibland de utan detaljrikedom. De som inte berättar allt utan lämnar åt betraktaren. De med tuggmotstånd.

Jennifer och Andreas har för övrigt haft några månader ihop - De har det taskigt mysigt, så där så man saknar sin egen pojke... Men det är okej. Jag får ju trevliga bilder i alla fall!

Idag har jag vänstrat mot min älskling. Skäms en aning men är uppfylld av det pirriga att känna på någon ny. Och jag är otäckt sugen på att lägga Nikon på hyllan till fördel för denna stiliga mörka främling, Canon EOS 5D.

Jag fotade många snygga, fräscha, luftiga bilder idag, där 5D;an gör sig som allra bäst. Det lustiga är att jag efter att ha sållat faktiskt bedömer dem som lite tråkiga - Utan det där lilla extra. Istället är det mina "vanliga" bilder som jag tar med. Med tanke på det, var det lite onödigt att fota med 5D;an? Kunde jag tagit samma bilder med min kamera?

Rent tekniskt, ja. Men vad som hände var att det kändes spännande och nytt och kul. Därför fotade jag och därför blev det några bra bilder. Just nu satsar jag därför på att nå samma sinnesstämning, fast utan att köpa ny kamera. Det känns lite mer ekonomiskt.

Fast det är en trevlig kamera.

Jag ska till London med familjen. Det var drygt två år sen vi var i England senast, då på genomresa till Skottland och Isle of Skye. När jag träffade Angelina på fotomässan så fick jag tips om marknaderna i London. Dessutom har mamma tänkt sig titta på konst - Vilket jag inte har så mycket emot, så länge det smyger sig in några foton då och då.

Något mer man måste göra i London?

Vi åker på söndag och är hemma nästa decennium. Med tanke på att Hugo är kvar hemma känns den tanken inte så kul...

Dock innebär det också att jag inte har någon skola förrän nästa decennium heller. Inte så illa ändå!

Ni minns kanske att jag hade väldiga funderingar kring Fotografisk Bild A när vi just hade kommit igång, mest för att fotoläraren var så anti blixt. Nå, det är i alla fall ganska lugnt på den fronten nu. Vi håller på med bildspel tema skräck, vi har fått tummen upp för de bilder vi fotat förut (med blixt!) och nu i morse var vi ute och tog de sista bilderna.

"Vi" innebär jag, John, Pontus, Hugo och Angelica. Det var kallt men kul och det ska bli väldigt trevligt när vi väl pusslat ihop historien också!

Ni på skolan får se det på skolavslutningen, och jag kan säkert slänga ut det här på bloggen för resterande nyfikna, när det väl är klart.

Jag har nu gjort mitt bästa för att få blogginläggen lite renare och mindre plottriga - Resultatet är en helt ny footer, som ni ser i botten på det här blogginlägget.

Att uppdatera utseendet hos delar av en sida är lite som att gå till frisören. När man går dit ser håret ut som hej-kom-och-hjälp-mig. När man är klar ser det jättebra ut, men man är ändå inte nöjd, för det blir så uppenbart att resten av utseendet inte riktigt klarar av att hålla det nya hårets nivå.

Vad jag försöker säga är att bjurdell.se förtjänar en makeover. Frisering, styling, make-up, manikyr och pedikyr. Förmodligen plastikoperationer dessutom, och hjärttransplantation.

Vilken tur att jag kan göra allt sådant själv då, åtminstone på webbsidor. Vi får se bara när jag har tiden...

Tyck gärna till om footern! Bättre än förut, hoppas jag?

Det var 200 dagar kvar till studenten igår. Det var jag och några pojkar från klassen som började hos Milton och fortsatte till festen på en krog i Skövde. Jag drack inte över huvudtaget, hade riktigt riktigt kul och är stolt över mig själv. Om jag hade varit i samma sits med samma grupptryck för några år sedan är jag osäker på hur det hade gått. Det är skönt att vara så gammal att man har sin identitet, och en antydan till säkerhet i den.
Jag gillar min!

Det är vid sådana här naturliga undantagstillstånd i vardagen som man inser att man har underbara vänner, som ställer upp. Vilket gör det där med att det är 200 dagar kvar till studenten ännu lite jobbigare...

Edit: Att inläggets id blev 200 var inte medvetet och väldigt coolt! xD

Jag växte upp där. Det var tio år sedan jag var där sist.

I fredags var jag där igen och hittade otroligt många minnen som jag trodde jag hade glömt.

Fotomässan i Stockholm börjar i morgon och håller på till söndag. Jag åker upp i morgon bitti, går på mässan fredag eftermiddag med familjen (edit: kanske iaf, funderar på bara lördag istället ^^), och återvänder på lördag för att träffa Milla, Ronja, Angie och förhoppningsvis några till! Ja, och så hänger Hugo på. <3

Jag vet inte vad jag har att förvänta mig av mässan. Det finns en utställning av Gerard Jöhren som heter First Deadly Sin, vars historia var intressant, och den ser jag fram emot. Utställningarna av Marcus Bleasdale, Emilia Bergmark-Jimenéz och naturligtvis Anders Petersen ser jag också fram emot. Dessutom finns det någon med namn Athina Strataki som jag aldrig hört om förut, men hon hade en väldigt intressant bildstil; Det är mycket fascinerande strukturer, och samtidigt en slags spontanitet som jag gillar. Stundtals är det ganska vackert men det är inte det som är huvudsyftet, liksom.

Sedan ska vi inte glömma Tim Flach! Är det hans Equus som de kör så lär vi vara nöjda hela högen, eftersom alla (inklusive Hugo) tycker om hästar.

Det finns naturligtvis andra aktiviteter, utöver utställningarna. Göran Segeholm håller ett föredrag om olika typer av fotografer, och han brukar träffa ganska spot-on när det gäller sådana här saker. BLF;s föredrag är säkert också väldigt nyttigt - På lördagen går dem på samma tid... Det är det ständiga problemet på mässor. Man missar alltid något!

Här finns en sammanfattning av vad som händer på fotomässan.
Och jag tror jag just slagit rekord i antal länkningar.