Jag har försökt mig på konsten att fota abstrakt, med viss handledning. Jag gillar det inget vidare. Det var för en uppgift i fotokursen, och det är bara synd att det är just de här bilderna som ska hängas upp i skolan.

Vi gjorde ett godismonster också. Godiset är fortfarande inte uppätet. Visst är det konstigt att det godis som ser roligast ut är äckligast?

Den här bilden tog vi precis innan tjejerna i IBK Lidköping F96/97 spelade finalen i Coop Forum Cup. De kom bara tvåa till slut, efter straffar, men kämpade gjorde de. Jag vet inte hur partisk man får vara som lagfotograf, men nog hejade vi så gott vi kunde bortifrån fotohörnan.

Själv fick jag en guldmedalj! Som tack för medverkan, visserligen, men ändå första plats. Lite surrealistiskt för en nörd som jag.

Nu är det dagen efter Coop Forum Cup avslutades och på ett sätt känns det bra att vi genomfört det och gjort det bra. Å andra sidan saknar jag att inte åka dit idag, för så intensivt roligt har jag inte haft på länge! Att jobba med John var ett rent nöje, och det var inte sista gången. Det ska vi se till.

Jag sitter för tredje dagen i rad i foajén för Skövde Nya Arena - Som fotograf för Coop Forum Cup!

Det var för nästan ett år sedan som Skövde Innebandy tog kontakt med min skola och ville ha ett webbaserat anmälningssystem som jag bloggat om förut. De ville även ha fotografer, och därför sitter vi här nu, jag och John Winroth Berggren.

Vi har under dessa dagar ställt upp, tvingat fram leenden och fotograferat 30 livliga innebandylag. Samt printat ut och sålt hundratals bilder. Skitkul har vi haft!

Blixtarna lånade vi från skolan, och vi har naturligtvis passat på att leka med dem när vi inte varit upptagna med annat. Det har blivit effektfullt ljus, macro genom att vända objektivet åt fel håll och coola porträttbilder på bland andra Adam, Gustav och Jutta. Ritplattan var mycket populär! Och de har min uttryckliga tillåtelse att spara ner bilden och använda på bdb :)

Förhoppningsvis (och troligtvis!) repris nästa år. För kul har vi haft! Om jag inte nämnt det.

Ni minns kanske att jag hade väldiga funderingar kring Fotografisk Bild A när vi just hade kommit igång, mest för att fotoläraren var så anti blixt. Nå, det är i alla fall ganska lugnt på den fronten nu. Vi håller på med bildspel tema skräck, vi har fått tummen upp för de bilder vi fotat förut (med blixt!) och nu i morse var vi ute och tog de sista bilderna.

"Vi" innebär jag, John, Pontus, Hugo och Angelica. Det var kallt men kul och det ska bli väldigt trevligt när vi väl pusslat ihop historien också!

Ni på skolan får se det på skolavslutningen, och jag kan säkert slänga ut det här på bloggen för resterande nyfikna, när det väl är klart.

Jag har tre webbprojekt nu, men ingen större motivation för något av dem. Projekten är inte mina privata, som jag kan skära ner på som jag vill; allt är skolarbete. Jag kommer inte undan.

På väg hem kände jag verkligen inte för att göra någonting. Med död projektlust, och för trött för att läsa, se på film eller vara social, samtidigt som det är för tidigt att sova.

Svaret blev: sitta i ett tyst rum och redigera bilder.
Terapi, jag lovar. Har en serie bilder på gång nu där jag jobbat med tekniker både under och efter fotograferingen som inte direkt är min vanliga stil, det blev spännande resultat. Jag vet inte riktigt vad jag ska göra med dem, de behöver en annan typ av presentering än den jag har här på sidan.

För att gå tillbaka till motivationsbristen så tror jag den beror på något så enkelt som sömnbrist, men också på den här påsmygande skoltröttheten. Vilket också får mig att tänka på framtiden... Pallar jag att gå vidare till nästa utbildning direkt nästa höst? Eller ska jag slå mig ihop med några och för en gångs skull faktiskt tjäna pengar på att webbdesigna. Ni hör kanske var jag lutar just nu...

Är det förresten någon som har motivationsknep? Det är ju roliga projekt, bara att det är lite för mycket av det goda.

What are computers made from?
A lot of thingies and I don’t have a clue of all the details. But the one thing I want to talk about is plastic.

What is plastic made from?
Petroleum. In other words, oil.
But hey… There’s not that much oil left, is there?
We’re living in the age of peak oil. That’s when global oil extraction is at its peak, its highest, and there’s only downhill from now on. It’s an high amount of oil that is used in our daily life, to make this world go around. And with ceasing petroleum, of course there will be consequences for the way we live.

Yes, this is gonna be geeky

Even though there are worse things about climate change than that there will not be enough plastic to make computers, I still want to write about them. I’m a geek, after all. And there’s a lot about this that you don’t usually think about.

Digital information

To start, let’s think about information. Digitally stored information, cause that’s really cool. To get this in context, think about one of those USB flash drives, the really handy memory sticks you carry around and keep stuff on. Think of one with 2GB of memory. With one of those, you can store like 200 letters information for each inhabitant in Sweden. That’s first and last name, social security number, address, phone number, email, and name and a shorter description of a favorite movie. Small enough to carry around in your pocket. You can probably carry the whole world population’s favorite movies in your pockets.
If everyone had seen a movie, that is.

So let’s move on, and think about important information. The kind of information you don’t want to loose just because computers will become extinct. I’m just imagining the massive databases that exist around the world, that’s been established by corporations and governments. What will happen to that information when computers become luxury due to lack of oil?

Should we print it?
Imagine the huge amount of paper, and the drawer cabinets to store them in archives. Say hi to the deathblow for trees! And to those employed to look for the right papers.

Perhaps that got a little detached from reality. But I do in fact think that the question about how we store information is going to become a problem, sometime in the future.

Computers for rich people only

So, oil level’s are going down. What usually happens to prices, when something’s becoming rarer? Yes, they are going up. Plastic, which used to be a cheap material, is getting more and more expensive. In the end this will affect the customers, with higher prices. Computers are not cheap as it is. What do you think will happen? Which groups of people will buy the computers?

If you’re living in Sweden like me, then that probably mean you will buy one, and so will I. Question is, will people in developing countries be able to? Probably not as many.
Maybe we should be happy for them? They won’t get bad eyesight or suffer from lack of exercise, or the lack of social activity. Good for them!
But please look beyond the screen of the computer, beyond World of Warcraft or any other waste of time that you connect the modern computer geek to.

Once again, it comes down to digital information. Knowledge is power. And there’s a lot of knowledge out there on the Internet.
To exclude those who won’t afford computers from the knowledge and international connections that is the Internet will have consequences. Research and science will suffer. In the end humanity will suffer.

So, let's think

Let’s just think for a while. About my little sister, who won’t be able to play games on the computer, instead of being out playing. About geeks like me, who tragically won’t have a job in the future, if no ordinary people have computers.

And maybe a little bit about how the world is built today. About how much we depend on technical solutions, the Internet, and plastic. About how much we learn and the people we connect with. The knowledge and understanding we’re able to share.

And you will have yet another reason to not waste oil.

More to read

If you’re now desperate for a solution, please read my friend Weronicas blog post about recycling electronic stuff.

Vi har inlämningsuppgift i fotokursen, sådana där basic när man ska ha olika inställningar på olika bilder. Det här är mitt bidrag för kort slutartid inomhus; därav bruset. Jag fick ju inte ha min blixt!

Det krävdes många försök... Jag och Anna gjorde oss till åtlöje i caféterian när vi plockade pjäser. Allt för konsten.